och att hafva tillfället öppet, till rummens beqvämligare inredning och communicationer dem emellan, genom gångar och små rums byggande; m. m. 3:o) Betygade K. M. sitt välbehag öfver den försigtighet som brukad var, genom grundens proberande på åtskillige ställen, längs Norra sidan; hvarvid befunnit var, att den delen deraf som ungefär till två tredjedelars längd, alldeles går under vattnet, samt skiftevis är uppmurad jämn och väl, af stor gråsten, bestod af tämmelig tjocklek och storlek; men att grunden af den öfrige tredjedelen, vid Kyrkan, väl icke var så djup befunnen, utan uppgick högre, under sjelfva Tornet, dock vore så väl och fast murad, mästedels på klappursten och sand, att man på säkra skäl, kunde göra det slut, att samma grund, som kunde bära Tornet, skulle vara nog stark och pålitelig att bära lika tyngd och last derbredevid. 4:o bifölls, att hvar Mästare skulle svara för sitt verk, det han sig efter desseinen åtoge. 5:o bestod K. M:t, Slotts-Byggmästaren och hvarje Murmästare 1 R:dr för hvar dag de arbeta. 6:o faststältes huru Gesellerne, skulle aflönas, efter flit och skickelighet. 7:o skulle Architecten få antaga, Snickare efter egit godtfinnande. 8:o Gillades den vidtagne anstalt, att fordra bjelkarne med bly bössor. 9:o skulle vederbörande Landshöfdingar anbefallas, att hålla K. M:t tillhanda, den qvantitet godt tegel, som i hvarje ort stod att erhålla; och 10:o gillades den föreslagne controll, på arbetet och alla daglistors attesterande, till underslefs förekommande.
Med Slotts-byggnaden gjordes derefter en början 1692, på den Norra sidan; hvilken till Konungens synnerliga välbehag, emot allas tanka och förmodan, medelst Tessins oförtrutna flit
