öfver Sverige säges, att desse quatre tableaux en tapisserie, blifvit skänkte af Ludvig XIV[1].
Om Kongl. Husets inflyttande, efter Slottsbranden, uti Wrangelske Palatset på Riddarholmen, nu gamla Kungshuset kallat, och dess vistande derstädes, till år 1754; är angående Riddarholmen omförmält.
Sedan efter erhållen och någorlunda stadgad fred, R:s Ständer år 1727, åtagit sig en bevillning, till Slotts-byggnads hjelp, till en fjerdedel af den så kallade lön- och betalningsafgiften; hvarom uti Påbudet d. 18 Dec. 1727, förordnadt finnes; företogs åter Slottsbyggnaden, i Mart. månad 1728, sedan den i 20 år nästan alldeles varit afstannad.
Att här uppgifva huru arbetet år ifrån år, blifvit företagit och fortsatt; fordrade icke allenast, en närmare tillgång, till Slottsbyggnads-Directionens handlingar; utan kunde ock här anses, för en onödig detail och tröttsam vidlöftighet. Då Öfver-Intendenten Gr. Carl Gustaf Tessin, 1741 inträdde i Råd-Kammaren, emottogs Slottsbyggnaden, af Baron Carl Hårleman; ock blef så vida fullbordad, att Kgl. Hofvet 1753 kunde i K. Slottet inflytta; då Baron Hårleman ock s. å. d. 9 Febr. afled. Han hade i synnerhet besörjdt byggnaden, af de tvänne på Östra sidan af Slottet varande Flyglar. Af de i koppar stuckne Plan-Chartor och façader öfver Slottet, så väl som Perspectiv-ritningarne, i Grefve Dahlbergs Verk, inhämtar man en nästan tillräckelig underrättelse, både om Slottets inre beskaffenhet och indelning, samt dess yttre utse-
- ↑ Voyage de deux français (de Boisgelins et Fortia) dans le Nord de l'Europe, Paris 1796. 8:o Tom. 2, p. 54.
