ende och byggnad. Om de förändringar som dermed tid efter annan skedt, och om rum och våningars anordnande, än till ett, och än till annat behof, varder härefter något korteligen anmärkt.
År 1734 d. 4 Dec. blef grundstenen lagd, till de å yttre, eller lilla borggården, uppförde runda flyglar, genom då varande Öfver-Intendenten Gr. C. G. Tessin och fyra Deputerade af Riksens Ständer. Den Skådepenning af 23:e storleken, deröfver blifvit slagen, finnes i C. Rådet Berchs beskrif. om Sv. Mynt och Skådepenningar omförmäld, och beskrifves sålunda: Konungens bild och namn. Rev. denna Inscription: Palatium Holmense Splendori ac perpetuitati Regni Svetici Sacrum, Auctoritate Caroli XI. Exstrui coeptum, Sub Carolo XII. continuatum, at mox per belli calamitates aliqvantisper intermissum, tandem perfectionem a Frederico expectat: Qvi præsentibus Regni ordinibus primum lapidem areæ porticibus ornandæ feliciter posuit. MDCCXXXIV. En annan Skådepenning vid samma tillfälle finnes tillika nämd i Ziervogels Hist. Afhandl. om Sv. Mynt och Medailler, 1755. 4:o, p. 16.
§. 10.
Kyrkan eller Slotts-Capellet, 125 fot långt och 42 bredt, är nu på Slottets Södra sida, till höger, vid ingången i Slotts-hvalfvet, ifrån Slottsbacken. Uppgången dertill, är en å ömse sidor varande rund trappa. Capellet intager i högden tvänne våningar af Slottet. Taket är prydt med en makalös tafla af Ehrenstrahl. Gezelius i sitt Biograph. Lexicon, berättar, att Hof-Intend. Joh. Pasch, helt och hållit öfvermåladt och gjordt taket i Slotts-Capellet färdigt,
