Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/358

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
340


att icke allenast se, de fria konsters täflan till Slottets varaktighet och prydnad, under tvänne Tessiners uppmuntrande vårdnad; utan ock det höga beskydd, de njutit af en Konung, som prydde sitt Slott, med uppsökte arbeten och mästarstycken, af Konsternes gyllende ållder.

Uti åfvannämde tvänne Fransosers resebeskrifning, anses detta Slott vara, ett af de vackraste nya Palatser som finnes; mindre än Slottet i Köpenhamn; men härligare meublerat. I de Kgl. rummen som beskrifves, anmärkes i Pelare-salen, de tvänne statuër af Sergel, Apollon de da tribune, och Venus Callypige, dont la tête est celle de la Comtesse Höpken; i Sammets-rummet, Kongl. Familliens Büster af samme berömde Mästare; I Cabinettet, trenne Antike statuër, Pescennius niger, Juno, och en ung man med en stork, hållande en orm, i sin näbb; i galleriet, alla dervarande taflor af Rubens, Coypel, Le Moine, van Dyck, Jordan, Vouverman, Rembrant, Witt, Simon de Pessaro, Berghem och flere store Mästare; samt statuërne, såsom Endymion, Apollo med de nio Muser, m. fl. som då (1791) voro i detta galleri uppsatte; men efter Konung Gustaf III:s död, blifvit flyttade till Museum. Om de öfrige Kgl. rummen fortsättes beskrifningen, p. 52—62; men man önskade hällst, hafva kunnat följa, en Svensk kännares och älskares af de fria konsterne berättelse, i ett så vackert och intagande ämne. Utländningars beskrifningar, om Sverige i allmänhet, äro icke att bygga på; äfven som deras omdömen om personer, ofta bero af tillfälligheter och emottagne falska berättelser.

Till konsternas beröm må här anmärkas, att Gipstaket i Drottningens matsal, bestående

af