tadt under hvad Domstol, de elljest för sina personer lyda kunde; samt den brottslige efter Hof-Articlarne anses, der brotten innom borgen skedt. — Sluteligen förordnades uti Instructionen för Öfver-Ståthållaren i Stockholm af d. 25 Aug. 1791, §. 22, att Slottsrätten upptager och afdömer alla de brottmål, hvilka begås af en och annan, utom Hofbetjenterne, på K. Slottet, uti Rikets Collegier och Kongl. Trägårdarne; emot främmande Hofs Ministrar och deras Betjente; äfven af flere personer, som elljest lyda under särskilte Domstolar; öfver förbrytelser som både Officerare och Gemene af Brandvackten kunna föröfva, samt äfven sådane förgripelser som föröfvas emot publike Vackter, så innom som utom hus. Öfver så beskaffade brott, som till Slottsrättens upptagande höra och af främmande Ministrars Betjente begås, har äfven Slottsrätten dömt, sedan efter underdånig anmälan, Konungen dertill i nåder låfgifvit. Presidium i Slottsrätten föres af Öfver-Ståthållaren; men som andra ämbetes-gjöromål, honom sällan tid dertill lämna, så varder det ock vanligen af Under-Ståthållaren bestridt; är han hindrad eller frånvarande, så tillkommer någon af Cheferne vid Gardet, Artilleriet eller Amiralitetet, att jämlikt Kgl. br. af d. 9 Mart. 1737 i Slottsrätten företräda Öfver-Ståthållare-Ämbetet och derstädes Presidium föra.
§. 14.
Om Ståthållare-Ämbetet på Stockholms Slott och dess åter upplifvande 1791, är redan något nämt, hvarvid bör tilläggas, att Konungen s. år vid ledigheten af både Riksmarskalks- och Öfverståthållare-Ämbeterne, till förekommande af
