upptages ibland hus och lägenheter, hvarföre tomtören borde ärläggas, endast i Östra qvarteret, sju torn: ett näst skeppsgården, med antekning: hafver vårt nådige Herrskap Hus, och går ingen lego af; Tornet dernäst, hafver Joseph Arvidsson, Hus, räntar 16 m. Tornet i Fru Gunills gränd, 10 m.; i Brunsgränden 2:ne torn, det ena för 15 mark 3 öre, det andra fritt; Tornet dernäst, hvarunder voro åtskillige bodar, och Tornet i samma gränd, hafver vårt nådiga Herrskap Hus. Uti 1553 års tomtöre bok: ett Torn i Lars Privalks gränd, der Hans K. M:t hade sitt skeppstakel; år 1557 i Shultans gränd ett torn, och i bredegränd ett torn.
I Västra qvarteret nämnes Skantsen vid Kornhamn och Västan till innom Stadsmuren, Draka-tornet, med antekning: der hafver Ture Perssson Hus; år 1553, i Fodermaskgränden: lilla tornet vid Nils Helsings gränd.
Om alla desse Torn, rund-Torn kallade, som ehuru till en del älldre, förmenes vara anlagde i K. Gustaf I:s och hans Söners tid[1]; i början hört till Stadens fästnings-verk; hafva de dock sedan blifvit nyttjade till andra behof; att öka Stadens inkomster och ränta: hvarföre i Privilegierne nämnes, ibland gårdar, hus, tomter, och andra lägenheter, äfven tornen, som Staden ägde att nyttja till sin fördel. Uti Resolut. d. 25 Febr. 1614 om Stadens torn, som dem några år hafva varit ifrån; yttrar sig K. villja gifva uti befallning, att de dem igän, skola inrymde varda.
- ↑ Dalin 3 Del. p. 375; hvilket dock icke instämmer med Palmskölds antekning, att Tornen kring Staden, både Östan och Västan, skulle förbyggas och bättras, till att mota Gustafs ytterligare förväntade anfall; enligt beslutet 1522.
