en drabbning; men förlorade striden och följden blef icke mindre; än att K. Carl åter måste öfvergifva Thron och Rike. (Rimkr. 476).
§. 3.
K. Carl, tredje gången återkallad 1466, afled efter så vanskeliga öden 1470, och Sten Sture utkorades till Riksföreståndare. Detta var en tillräckelig Krigs-orsak för K. Christian att skynda till Stockholm med en flotta af 70 skepp, dit han anlände d. 20 Julii 1471 at återtaga Svea Rike, och efter några fåfänga underhandlingar med Sv. Rådet, uppslog och befästade han sitt läger på Brunkeberg. Skantskorgar voro i Sverige först brukade vid denna belägring[1]. Rimkrönikan säger om K. Christian:
”Att han lät sina borg bygga full fasta,
Han fann några nya funder och var ej sen,
Uppreser riskorgar uppfyllte med sand och sten;
Han skickade många byssor stora med alla,
Den första pläga de Moysan kalla.”
Om det merkeliga slaget som följde på denna belägring d. 9 Octob. 1471, förtjenar här en berättelse att intagas.
Nils och Sten Sture möttes vid Rottebro, 2 mil Norr om Stockholm; den förre upp ifrån Sverige med uppbådade bönder, som till större delen voro Dalkarlar, och den sednare ifrån Götha Rike med samlade troupper från Öster-Göthland, Nerike och Södermanland. Sten Sture kom dragandes från Jerfva med Svenska hären, som hela natten förut var sysselsatt, att tillaga sina vapen och värjor. Han stälde hvar och en flock i den ordning han borde vara: och hela hä-
- ↑ Röding l. c. p. 206.
