1568, då nybyggnaden med alfvare företogs, och innan nya Tornet, med sin höga spits, uppsattes i K. Johan III. tid, omkring 1589. Emellan desse åren torde nu i fråga varande ritning således vara författad.
I afstånd synes Södra Bergen med flere Qvarnar på högderne, och Stränderne med smärre Hus omgifne; öfven finnes Mariæ Kyrka anvist, som började å nyo byggas 1576, då Sture Capellet samma tid anlades.
19. En Charta öfver Stockholms utseende i Sextonårahundradet, utgifven af Gr. Jacob Cronstedt, som visar att Söderström, ännu den tiden gådt intill högden af Järn-torget, och att Fartyg lade intill Österlånggatan; hvilket icke litet styrker, hvad Bröderne Olaus och Laurentius Petri, härom i sina Historiska Verk betyga[1]. All närmare kundskap om denna Charta har icke stått att erhållas. Botin torde följt, hvad v. Dalin derom orätt uppgifvit.
20. En gravure som föreställer K. Johan III. liks utförande ifrån Kongl. rummen, in i Slotts Capellet, hvaraf Slottets inre utseende och byggnad intages, gjord af Hieron. Nutzel, 1597, och tillägnad K. Sigismund och Hertig Carl. Den finnes uti Peringskölds monumenta Upl.
21. Den Kongl. Residens- och Hufvudstaden Stockholm, som öfverskriften lyder. Jämte utsigten af Staden och en del af malmarne, ser man Drottning Christinas Bröststycke i en Krans fördt af rycktet; Sveriges vapen til höger och Stockholms Stads till vänster, föreställande en
- ↑ Botins Birger Jarl, p. 161. not. z.
