Apr. tredjeparten af Staden, från Porten till Gråbrödra-gatan; 1458 hela Staden, utom Slottet och Kyrkan, och 1495 i Octob, på Södermalm och Östan till, jämväl från Gråmunkegränd till Norre-port[1].
Utur en gammal Krönika eller Apographum Diarii Minoritarum Holmensium, utgifven af Örnhjelm, inhämtas, att 1495, i Stockholm 18,000 Människor omkommit i pesten; att en fjerdedel af Staden afbrunnit, och att en stor Vattuflod med storm inträffat, så att många Skepp, förgingos, som lågo invid murarne[2] År 1501, tände de Danske som voro på Slottet, eld på Staden, då 50 Hus afbrunno. Om de flere eldsvådor, som öfvergådt Staden 1552, 1555, 1625, lämnar Rhyzelius i sin Brotologie närmare underrättelse.
Af desse olyckshändelser, förmåddes dock Stadens invånare sent, att företaga stenhusbyggnader. Ett eller annat Hus var väl af sten i Stockholm; men lika små och obeqväma som på landet; innan Carl Knutsson i medlet af 15-årahundradet, var den förste som tänkte på mer beqvämlighet i byggnad: man har än beskrifning, på de sköna mak eller rum, som han lät inrätta åt sig i Wiborg[3].
- ↑ Dr. Er. Benzelii egenh. annotat. till Svecie Verket. C. R. Berchs handsk. Samlingar. Rimkr. I D. p. 535. Diarium Vaztenense, p. 36. 60. Benzelii Monument. Ecc. p. 36. Gislonis Chronologia. Stockh. 1592, 4:o. p. 90, 94, 96, 98, 100.
- ↑ Finnes anteknadt i Peringskölds Samlingar.
- ↑ Botins S. R. H. p. 650.
