tertagom berättelsen om Stockholm och Stadens första bebyggande och tillväxt.
§. 3.
Byggnadssättet hafver i Stadens älldste tider, varit mycket olika, emot hvad det nu är; sedan byggningskonsten och dess reglor, länge gifne bland Greker och Romare, omsider blifvit kände, äfven ibland de, för en barbarisk smak i byggnad, rycktbare Göther. Vid jämförelsen af den älldste kände Plan-Charta öfver Stockholm, före 1547, emot de i senare tider författade; finnes väl derutinnan någon skillnad och olikhet; men de eldsvådor, som öfvergådt Staden, och här ovanföre nämde äro, hafva dock icke bidragit till en mera ordentelig gaturefning och indelning; förr än dermed börjades efter eldsvådan inne i Staden 1625, och i Dr. Christinas tid, som dock i synnerhet, sträckte sig till Förstäderne.
Slottsbyggnaden hafver sedan dess första anläggning, undergådt många förändringar och blifvit ansenligen utvidgad; dess gamla Torn och Murar omsider afröjde; Fästningsgrafven igänfyld, m. m. som af Slottets särskildte beskrifning kan inhämtas.
Storkyrkan som flere eldsvådor öfvergådt har fådt ett förändradt utseende, och äfven i senare tider blivit till längden aftagen, att lämna mera utrymme at Slottsbyggnaden; och i det stället på bredden tillökt, som beskrifningen derom innehåller.
Rådhuset som flere gångor afbrändt, behöll sitt ställe vid Stortorget, der det förmodeligen
