af desse Stånd; men då Folk, som endast gå öfwer Borg-Gården med Hatten i hand, och Damer, som endast ikläda sig Håf-Sorg öfwer en Kopp Caffe, den de dricka hos en god Wän eller Slägtinge, kläda sig efter den i Awisen notificerade Hof-Courialen; - - - så bör man tilstå, at hela deras Håf-Sorg är del galenskap: härrörande af inbillning om sin egen belefwenhet. Jag förlåter Flickor sådan flygtighet; men Hustrur, som icke hafwa at göra i stora werlden (utan blott a la Mode affectera en Sorg), dem kan icke Critiquen gå förbi, utan at uttyda Sorgen, til antingen flygtighet eller barnslighet. Jag sade nyss, at jag förlåter Flickor, - - - det gör jag därföre, at de säga altid om, huru det swarta kläder så wäl. - - - Jag påminner mig, icke för många år sedan, huru man ej wisste hwad Håf-Sorg war: och huru den, som war wippig nog at masquera sig i Håf-Sorg, blef ansedd som en Ridicule ibland alfwarsamt Folk: nu mera undrar ingen däruppå, sedan denna Drägten blifwit mer allmän; dock wågar jag fråga: Är icke misbruket af deltagande i Håf-Sorgen en Stockholms Goda Seders Oordentelighet?
Jag undrar, hwad Förordning en Lieutenant de Police skulle göra, om uti Paris wore så mycken Snö, som ofta faller hos oss