Sida:Stolthet och fördom.djvu/204

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
198

honom, de äro till och med opartiska mot miss King. Jag kan inte alls finna att jag hatar henne eller att jag på ringaste sätt är ovillig att tycka, att hon är en mycket snäll flicka. I allt detta kan ej finnas kärlek. Mitt försiktiga uppförande har haft goda följder, och fastän jag helt visst skulle vara vida mer intressant för alla mina bekanta, om jag vore vansinnigt kär i honom, kan jag inte säga, att jag är ledsen över min jämförelsevis stora obetydlighet. Att något vara får man stundom betala ganska dyrt. Kitty och Lydia taga mycket mer illa vid sig än jag på grund av hans obeständighet. De äro unga och veta ej, hur det går till här i världen, och de ha inte fått det förödmjukande förhållandet klart för sig, att vackra unga män måste ha något att leva av lika väl som fula.


TJUGUSJUNDE KAPITLET.

Januari och februari förgingo utan några märkligare tilldragelser och med få andra förströelser än promenader till Meryton, som stundom företogos på smutsiga vägar, stundom i kallt väder. I mars skulle Elisabet företaga sin färd till Hunsford. Hon hade först icke allvarligt tänkt på att resa dit, men hon fann snart, att Charlotte räknade på att hon skulle sätta sin plan i verket, och så småningom började hon själv motse färden med gladare känslor, och hennes beslut tog fastare form. Skilsmässan hade ökat hennes längtan att återse Charlotte och minskat