Sida:Stolthet och fördom.djvu/413

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
159

Jag ämnar inte uppmuntra någonderas otillständiga beteende genom att mottaga dem på Longbourn.

En lång ordväxling följde på denna förklaring, men mr Bennet var bestämd. Denna dispyt ledde snart till en ny, och mrs Bennet fann till sin häpnad och fasa, att mr Bennet icke ville bestå ett öre till inköp av kläder åt sin dotter. Han bedyrade, att hon icke skulle få mottaga ett enda bevis på hans faderskärlek vid detta tillfälle. Mrs Bennet kunde knappast förstå detta. Att han kunde bli så oresonlig i sin våldsamma vrede, att han vägrade sin dotter en förmån, utan vilken hennes giftermål knappt skulle synas giltigt, övergick allt vad hon trodde vara möjligt. Hon kände djupare den vanära, som bristen på nya kläder skulle medföra vid hennes dotters bröllopsfest, än blygseln över hennes rymning och liv tillsammans med Wickham under fjorton dagar, innan giftermålet ägde rum.

Elisabet var nu innerligt ledsen över att hon av omständigheternas tvång låtit förmå sig att för mr Darcy omtala sina farhågor med avseende på sin syster, ty eftersom hennes giftermål inom kort skulle bilda en lämplig avslutning på hennes rymningshistoria, kunde de hoppas att hemlighålla dess obehagliga början för alla, som icke befunno sig i deras omedelbara närhet.

Hon hyste ingen fruktan för att den skulle spridas vidare genom honom. Det fanns få människor, på vilkas tystlåtenhet hon mera obetingat skulle ha litat, men på samma gång fanns det ingen, vars kännedom om en systers felsteg så djupt skulle ha