Hoppa till innehållet

Sida:Svarta tulpanen vol II 1913.djvu/49

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
207

»Det är att ni inte på tre dagar talar om den svarta tulpanen.»

»Jag skall aldrig mera tala om den, om du fordrar det, Rosa.»

»Ånej», sade den unga flickan, »man skall aldrig begära omöjligheter.»

Och liksom av misstag kom hon med sin blomstrande kind så nära gallret, att Cornelis kunde vidröra den med sina läppar.

Rosa gav till ett litet anskri fullt av kärlek och försvann.