Sida:Svea rikes häfder.djvu/523

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
499

om hvilken ingen strof ur Thiodolfs quäde anföres. Hugleik, såsom Alfs son och konung i Sverige, synes således äfven varit okänd för Skalden, som deremot anför den andra brodren Yngves söner såsom konungar. Möjligen har hela berättelsen om Hugleik ursprungligt ej tillhört Ynglingasagan, utan Sagorna om de i forntiden så namnkunniga sjökonungarna Hake och Hagbard[1]. Den senares olyckliga kärlek lefver ännu, efter så många århundraden, i visorna om Hagbor och Signild, hvilkas öden alla Nordens riken tillegnat sig[2]. Den förre var fordom ej mindre namnkunnig, såsom ses af alla de sägner, hvilka Saxo om honom upptagit[3]; och det synes ha gått med hans bedrifter såsom med brodrens kärlek. Man har mångdubblat skådeplatsen derför; så mycket lättare som en sjökonungs rike var hafvet och målet för hans bragder hvarje kust. Ynglingasagans författare vet att han bemäktigat sig den Svenska, Saxo den Danska thronen. Den förre låter honom fälla en konung Hugleik på Fyrisvall, den senare i Irland.

  1. Om deras namnkunnighet jfr. Ynglingasagan c. 33.
  2. Jfr. ofvanföre s. 267.
  3. l.c. pp. 104, 128, 132, 133.