Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
40
omvändes förhållandet genom somrarnes större kyla, som verkas af fjällryggen, hvilken allt härifrån omedelbart gränsar till hafvet, och i fjällmassan Sulitelma — på Lappska Högtidsberg, emedan Lapparne här fordom skola offrat åt fjällens förskräckliga Guddom[1] — emellan Salten i Norrge och Luleå Lappmark äfven når sin största höjd näst Dofre[2]. Öfver 67:de graden kommer på norrska kusten ej granskogen mera fort, ehuru den under samma bredd i Sverige, vid Torneå elf och Kengis, väl trifves, och går ännu en grad högre[3].
- ↑ Nu mera är det ej föremål för en sådan vidskepelse. De anse det dock för ett förbannadt berg; liksom Mont blanc i de kringboendes föreställning är en montagne maudite.
- ↑ Sulitelma, enligt Wahlenbergs mätning, 5541 Pariser fot öfver hafvet. Snöhättan på Dofre, efter nyare mätningar, 7050 eller 7100 P. f. Hisinger l. c. 3 H. Men de så kallade Hurrungerne vid öfra ändan af den fjällkedja, som skiljer Aggerhus- och Bergens stift, äro ännu högre. Keilhau besteg en af deras spetsar (Skagatölstinderne) och fann den 7100 f. öfver hafvet, men i söder derifrån en spets, som syntes vara ännu 5—600 f. högre. Dr. Nauman besteg en annan spets, (Bärstölstinderne), och fann 6644 P. fots höjd omkring 100 fot under högsta toppen. Magazin for Natur-Videnskaberne. Christiania 1823. I. H. Mont blanc (15000 P. fot) på de Penniniska Alperna är likväl ungefär 2 gånger, Chimborazo (20,148 f.) på Cordillererna nära 3 gånger, Himalayabergen (28000 f.) i norden af Indien nära 4 gånger högre än dessa Skandinaviens högsta berg.
- ↑ v. Buch l. c. I. s. 313.
