Sida:Svensk Zoologi.djvu/144

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
14
TRANA.

mer af Arabernes. Ögon, lefver, hjerna, galla, istret m. m. ansågs hvar för sig äga en välgörande verkningskraft, dem man sedan kanske såsom öfverflödiga medel med skäl förgätit. Det hör emedlertid äfven till Tranans historia att, i följe af Herodots vitsord, nämna, att de äldste Egyptierne beklädde sina sköldar med skinnet af fågeln. I sednare tider har man endast begagnat de långa krusiga vingfjädrarne som, infattade i guld, buros af Fruntimren (Gesner), men hafva sedermera såsom urmodige lemnat rummet åt fjädrarne af andra arter af samma slägte[1]. Det är de så kallade Reiger-fjädrar och Aigrelter: Dyrbara prydnader på den Österländska Turbanten. — De buros äfven på hjelmarne under Riddaretiden i Frankrike. Det vackra könet gör nu ett mildare bruk af dem.

Såsom störst af svenska och förmodligen hela Europas fåglar med klufna fötter, är Tranan en af de märkvärdigare, och icke mindre såsom flyttfågel betraktad, hvilken under årets omlopp äfven fullbordar det af de vidsträcktaste luftarter. Hon blef härigenom ämne för de gamla folkslagens beundran och uppmärksamhet. Hesiodus och Theokrit påminte den Grekiska landtbrukaren att plöjningstiden var inne när Tranan hördes ropa i skyn; och ända från Virgils tid ville man af flygten och skriket sluta till väderlekens omvexlingar. Men ännu längre tillbaka hade hennes naturliga egenskaper förevigat henne i hieroglyferna såsom en sinnebild af vaksamheten. Det är af denna grund, som bilden af en Trana stående på ett ben, samt hållande en sten i den andra upplyftade foten, iir ett välkändt emblem af omtänksam försigtighet och flit. Samma bild var ock en ibland dem som tillegnades sjelfva Jupiter; men en ännu sällsammare högaktning visa Japanerne för fågeln, emedan de, enligt Kæmpfer, aldrig på annat sätt benämna honom, än Otsurisama, som betyder: Monseigneur Trana. Templens väggar, och de af Kejsarens palats, äro öfver allt prydde med liknelser af Tranor och Sköldpaddor, tvenne djur som hos det folket äga lika lycklig bemärkelse.

Tab. — bilden af Tranan.



  1. De förre eller Reiger-fjädrar, äro de svarta nackfjädrarne på Hägern (Ardea cinerea), och de sednare sammansatte af hvita, på ryggen befintliga plymer hos Egrettfåglarne (Ardea Garzetta, Egretta) m. fl.