ringen är en hjertformig fläck, hvari tarmkanalen öppnas. på hvardera sidan af kroppen äro 9 andhål. Vid de 3 främsta segmenterna och på undra sidan sitta 3 par korta bruna håriga fötter, som bestå af 4 leder. Det gulbruna hufvudet, omgifvit med en hårdare beklädning, är rundt med en öfre läpp, 2 temligen starka och tandade käftar, 2 mindre käkar, som äro korta, håriga och pergamentlika. De främre muntrådarne ha 4 leder, och fästas vid yttre brädden af käftarna samt midtpå dem. Nedre läppen är cylindrisk, pergamentlik och liksom sammansatt af 3 stycken, trubbig, kort och hårig. Vid nedra läppens främre kant fästas bakre muntrådarna, som ha 2 leder. Larvens antenner äro trådlika, håriga och fästade bakom käftarnas ledgång samt bestå af 4 leder. Emellan käftarna och båda läpparna öppnas svalget, hvarigenom den söndergnagda födan eller ruttnande Ekveden föres till magen och tarmarna, hvilka i synnerhet i början omgifvas med fett och äro på olika ställen af olika vidd eller rymlighet, men bestå af 3 olika hinnor och muskelfibrer. Vid magens slut och tarmarnas början uppkomma 4 åderlika fina käril, som, utan att grena sig, ligga i oräkneliga krökningar på magens yta och kallas af Posselt Gallgångar. När larven, som alltid ligger krökt, hunnit sin tillbörliga storlek och är 4—5 tum lång, bildar han af jord och ett limaktigt ämne en ägglik klump eller boll af en knytnäfvas storlek, hvari han afvaktar sin förvandling till puppa. Småningom blir larven kortare, mera skrynklig och ändtligen brister huden, då han får en alldeles förändrad form, och i detta tillstånd af puppa, som kan räcka flera månader och liknar de större djurens vinter-dvala, är lifskraften föga verksam, ingen föda fordras till lifvets underhåll och ingen rörelse påskyndar vätskornas omlopp. Den fullkomliga Insektens delar äro då bildade, men fordra ännu en tid till stadga och ytterligare utveckling. När denna inträffar, brister puppans yttre skal eller hud, och Lukanen utgår ur jordbollen, med andra organer till nya ändamål, för att i ett annat tillstånd, försedd med hinnaktiga vingar och en hård betäckning, i fria luften söka ny föda, uppfylla sin bestämmelse, para sig och dö. — Som Skal-Insekt är han allmännare känd på de orter der den något ymnigt träffas t. ex. i södra Sverige, Tyskland, Siberien m. fl.; den finnes äfven vid Stockholm, ehuru sällsynt. I Juni och Juli förekommer denna Lukan-art i Ek-
