58.
RÖTSIMPA.
COTTUS Scorpius. Skrabba, Skälryta, Ulk, Pinulk. På Fr. Scorpion marin. På E. Father-Lashher. På T. Wollkuse, Knurrhan. På D. Ulke. På N. Fiske-Sympe.
Hufvudet är försedt med flere taggar, samt den öfre käken något framstående. Strålarne i bröstfenan äro odelte.
Linn. Syst. Nat. ed. Gmel. I. 2. p. Cl. 4. Pisces; Ord. 5 Thoracici. — Faun. Sv. p. 323. — Skånsk. res. 325. — Retz- Faun. Sv. p. 328. Arted. Gen. 49. Syn. 77. Sp. 86. Bloch Deutschl. Fisch. 2. s. 18 T. 40. — Pennant Brit. Zool. 3. p. 218. I. 40. — Fabr. Faun. Grönl. p. 157. — Tonning i Trondh. Sællsk. Skr. 2. s. 345. T. 13. 14.
Ehuru de emellan Vändkretsarne utbredde hafven, synas
hysa ett vida större antal invånare, utmärkte för sina former och
sin brokiga yta, än de som äro Polar-regionerne närmare, så
förekomma dock här äfven någre af icke mindre sällsamt
utseende. Sådane äro Simporne, genast ökände af deras
merendels taggiga hufvud bredare än kroppen, som är liten,
jemförelsevis, och utan fjäll. De äga (änder i bägge käkarne och
deras gälhinna har 6 strålar. Munnens öpning är ganska vid.
Ögonen, sitta midt öfver pannan med täckhinna försedde, och
de dubbla näshålen ligga tätt bredevid, ehuru föga synbare.
Af 8 fenor som tillhöra kroppen, befinna sig tvenne vid
bröstet, och äfven så många på ryggen och buken, en anal samt
en stjertfena. Ichtyologerne hafva antecknat 9 i allmänhet så
bildade arter, och af desse höra 5 till vår och Nordens
Fauna[1].
Rötsimpan eller Ulken är en bland dem och träffas så väl i Östersjön som i Norrsjön, och säges vara icke mindre allmän i det NordAmerikanska hafvet, kring kusterne af Grönland och Newfoundland. Den första figur som i Naturhistoriens häfder af den samma förekommer, gaf Aldrovand 1616, men utan vidare beskrifning; en sådan lemnade dock
- ↑ Cottus cataphractus (Bottumus), C. qvadricornis (Hornsimpa) C. Bubalis, C. Gobio (Stensimpa) och denna C. Scorpius.
