Hoppa till innehållet

Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/274

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
109
GRÄFLING.

ket större verksamhet under de månader, då solen längre dröjer öfver horisonten, och då, vid dess korta frånvaro, endast svalkan, men ej någon natt, uppstiger öfver norden. Detta förhållande synes så billigt och så natur-enligt, att man kunde vara böjd att på förhand anse det såsom allmänt. Men emot denna slutsats synes Gräflingens historie framställa en verklig anomali. Huru olika är icke hans förhållande! — Hela den tid vintern herrskar, således ofta ifrån November till fram i Mars, ligger han overksam, slumrande eller liksom halfdöd, under jorden, utan att på nära 5 månader, mer än, vid inträffande blidväder, en och annnn gång i skymningen göra någon kort utvandring, nästan utan att njuta någon föda, eller att med någon yttring af egentlig verksamhet afbryta denna långa enformiga dvala. När slutligen vårsolen bortsmält drifvan, som stängde ingången till hans kula, när sommaren åter dukat ett rikt bord för tillfredsställandet af hans behof, då skyndar han ändå icke, att med de andra djuren, genom ökad verksamhet under de långa dagarna, hemta ersättning för flera månaders saknad af allt; rädd och skygg fortfar han ännu att, nästan så länge dagen räcker, gömma sig i sin kula, och inskränker oftast tiden för sin egentliga liflighet och verksamhet till dessa nätter, som om sommaren äro så korta, och under hösten så föga egnade att beteckna den nordiska naturens behag[1].

Sådant blir Gräflingens lefnadssätt under verkligen nordiska, långvariga och snörika vintrar. Det måste likväl medgifvas, att förhållandet modificeras i den mån dessa råka vara blidare och kortare, äfvensom att, i sydligare länder, Gräflingens dvala är både mindre lång och mindre fullkomlig. — Han går då vid starkare töväder om nätterna ur sin kula, i synnerhet att dricka, hvilket af de i snön lemnade spåren bevittnas.

Gräflingens föda består i synnerhet af rötter, af ek- och bokollon, hvarjehanda maskar, insekter, o. s. v. särdedeles tordyflar. Han säges äfven uppleta och förtära fågelegg, grodor, jordmöss och andra mindre djur, dem han på marken kan öfverkomma. Morötter synas vara bland hans

  1. Det torde likväl hända, i våra ordligare provinser, der under högsommaren skillnaden mellan dag och natt är mindre betydlig, Gräflingen äfven är mera i verksamhet om dagen.