Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/274

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


GRÄFLING.

109

ket större verksamhet under de månader, dä solen längre dröjer öfver horisonten, och dl, vid dess korta frånvaro, endast svalkan, men ej någon natt, uppstiger Öfver norden. Detta förhållande synes så billigt och så natur-enligt, att man kände vara böjd att på förhand anse det såsom allmänt. Men emot denna slutsats synes Gräflingens historie framställa en verklig anomali. Huru olika är icke hans för!i,1 iJ.-■.nde ! ■— Hela den tid vintern herrskar, således ofta ifrån November till frsm i Mars, ligger han overksam, slumrande eller liksom lintfdÖd, under jorden, utan alt på nära 5 månader, mer än, vid inträffande blidväder, en och annnn gång i skymningen göra någon kort utvandring, nästan utan att njuta någon föda, eller att med någon yttring »t egentlig verksamhet afbryta denna långa enformiga dvala; Jiät sluiligen vårsolen bortsmält drifvan, som stängde ingången till hans kula, när sommaren åter dukat ett rikt bord för tillfredsställandet af hans behof, då skyndar han ändå icke, ait med de andra djuren, genom okad verksamhet under de långa dagHrnn, hemta ersättning för flera månaders saknad af allt; rädd och skygg fortfar han ännu att, nästan så länge dagen räcker, gömma sig i sin kula , och inskränker oftast tiden för sin egentliga liflighet och verksamhet till dessa nätter, sotn om sommaren äro så korta, och under hösten så föga egnade att beteckna den nordiska naturens behag *).

Sådant blir Gräflingens lefnadssätt under verkligen nordiska, långvariga och snörika vintrar. Det måste likväl medgifvas, ott förhållandet modiHceras i den mån dessa råka vara blidare och kortare, äfvensom alt, i sydligare länder, Gräflingens dvala är både mindre lång och mindre fullkomlig. — Han går då vid staiksre töväder om nätterna ur sin kula, i synnerhet att dricka, hvilket af de i snön lemnade spåren bevittnas.

Gräflingens föda består i synnerhet af rötter, af ekoch bokolion, hvarjehanda maskar, insekter, o. s. v. särdedeles tordyHar. Han säges äfven uppieta och förtära f;°igeJegg, grodor, jordmÖss och andra mindre djur, dem fmn på marken kan öfverkomma. Morötter synas vara bland hans

  • ) Del torde likväl händ», att i vara nordlig«re proTimcr, der ur.der

högsommaren skillnaden mellan dog och natc Sr mindre tttrvdiig, Gräflingen äfven är me» i verksamhet ont dagtpi