N:O 46.
SANDFLUNDRA.
PLEURONECTES Flesus. Skädda. Flundra. På F. Marjankala, Kambela. På Fr. Flez. På Eng. Flounder, But. På Holl. Bet. På T. Flunder. På D. Sandskreble. På Norsk. Sandskraa. På Isl. Lura, Kola.
Ögonen sitta på högra sidan. Kroppen är ungefär rutformig; på båda sidor och i synnerhet den öfra, småknölig och skarp, och med otydliga rödaktiga fläckar.
Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. 1. 3. p. 1229. — Cl. 4. Pisces. Ord. 3. Thoracici. — Faun. Svec. n. 327. — Retz. Faun. Sv. p. 331. — Arted. Gen. 17. Syn. 31. Spec. 59. — Blochs Fisch. Deutschl. 2. p. 39. T. 44. — Pennant. Britt. Zool. 3. t. 200. — Qvensel i K. V. Ak. H. 1806. s. 214.
Rundt kring i Verldshafvet finnas arter af
Flunder-slägtet utspridde; Polar-regionerna hysa icke mindre sina, än
den afgrund hvars yta glimrar af Solens lodrätt fallande
strålar. Än täflande med de smärre hvalarne i storlek
som Helgflundran, eller af den lilla vidd som Skäddorna:
än prydde med brokiga fläckar som Argus, och med
ränder som Zebran[1], eller utan några lysande färger, äro
de öfverallt såsom menniskors födämnen bekanta, och det
är väl icke någon af de sistnämda, som är det mer än
Sandflundran, hvars afbild och kännemärken vi här meddela.
Om, efter sannolikt utseende, ögonens läge åt högra eller venstra sidan af kroppen, bestämmer någon skillnad emellan detta fiskslägtets arter, bör Sandflundran föras till dem som ha ögonen vettande åt höger. Långt ifrån att kunna räknas till de stora arterna, är den snarare en af de smärsta, ehuru den säges stundom vexa till 5-6 marker i vigten. Emedlertid är längdmåttet af kroppen, hvars figur teckningen utvisar, af det förhållande, att om fisken från munnens spets till stjertfenans bas håller 12¼ tum, så är bredden inom fenornas fäste på bredaste ställe, 5½, och stjertens bredd 1½ tum; samt stjertens längd från ryggfenans och analfenans motsvarande slut till stjertfenans bas 1½ tum.
- ↑ Begge Indiska Flunderarter.
