N:O 47.
MULLVADS-SYRSAN.
ACHETA Gryllo-talpa. Jordkräfta. På Fr. Taupe-Grillon, Courtillière; På Eng. Mole-cricket, Fen-cricket, Eve-churr; på T. Maulwerfs-grille; på It. Zuccara.
Ryggskölden är rundad. Vingarne längre än täckskalen och ända sig i långa spetsar. Framfötterne äro utbredde. lyckte (palmati) och fint ludne.
Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. 1. 5. p. 2059. — Faun. Sv. n. 866 (Gryllus Gryllotalpa.) Cl. 3. Insecta Ord. 2. Hemiptera. — Fabr. Sp. Ins. (Cl. 2 Ulonata). — De Geer Mém. 3. p. 507. Rœsel. Ins. bel 2. s. 80. t. 14. 15. — Geoffr. Ins. 1. 387. 1. — Geodart. Belg. 1. 168. — Aldrovand. Ins. p. 571. — Bartholin. Act. Haffn. 4. p. 9. — Ephemer. N. C. dec. 2. 1. p. 154.
Med kännetecken som bestämma Syrsans slägte, möter
oss äfven denne art ibland vara inländska, ehuru endast
sedd hos oss på Skånska slättbygden, ännu allmännare
känd som skadedjur i Sydligare Europa och Norra
Amerikas uppbrukade trakter. Genom sin storlek nästan
öfverträffande de flesta af våra skridfän, om vi undantaga
kräftorna, så vida ock desse böra föras till Intekterne,
väcker den billigt uppmärksamhet, så väl som det sällsamma
i formen af dess lemmar, hvilkas betraktande erbjuder
oss ett af de bevisen, huru undransvärda likheter träffas i
bland de lefvande varelserne, ehuru vidt åtskilde på
Naturtingens stora tafla. Ferrantes Imperati, för
århundraden tillbaka märkvärdig forskare af naturens alster, var
den förste som med en kännares blick beundrade
Mullvads-Syrsan, och med titel af Talpa Insectum först
antecknade den, som sedan icke kunnat undgå en nogare
granskning af Djur-anatomen och Fysiologen till utredandet af
dess historia, hvaraf följande må anses det vigtigaste att
bifogas den afbild som vi nu lemna.
Utkläckt af det ungefär helrunda, glänsande och gulbruna egg af ett hirskorns storlek, som blifvit lagdt i hög med flera hundrade uti ett under jordytan tillskapadt näste eller håla, hvaruti de, enligt Rœsel, ligga vid pass en månad oförändrade, visar sig det framdeles jättelika kräket i början icke större än en liten myra. Bostället, valdt under grästorfven, förser den späda afveln med tidig föda
