Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/96

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


47. MULLVADS-SYRSAN.

ACHETA Gryllo-talpa. Jordkräfta. På Fr. Taupe-Grillon, Courtillière; På Eng. Mole-cricket, Fen-cricket, Eve-churr: på T. Maulwurfs-grille; på It. Zuccara.

Ryggskölden är rundad. Vingarne längre än tackskalen och ända sig i långa spetsar. Framfötterne äro utbredde, lyckte (palmati) och fint ludne.

Linn. Syst. N*t. EJ. Gmel. 1. 5. p. 2059. Fann. Sr. n, S66 (Grylluj Grjllotalja.) Cl. 5. Iisecia Ord. 1. Hemiptera. — Fabr. Sp. Ins. (Cl. a. Ulonato). — De Geer Mem. 3^ p. 5<>7- — Rxsel Ins. bel. 3. p. 80. t. r4. ,j. _ Geoffr. Ins. 1. 087. 1. — GeodarC. Belg. 1. 168. — AldrovandIns. p. 571. — Bartholin. Act. Haffn. 4- P- 9 — Ephemer. N. C. dec. a. 1. p. 154.


Med kännetecken som bestämma Syrsans slägte, möter ois äfven denne art ibland vara inländska, ehuru endast sedd iios oss på Skånska slättbygden, ännu allmännare känd som skadedjur i Sydligare Europa och Norra Ainelikas uppbrukade trakter. Genom sin stotlek nästan öfverträff<Jnde de flesta af våra skridfän, om vi undantaga kräftorna, så vida ock desse böra föras till Intekterne, väcker den billigt uppmärksamhet , så väl som det sällsamma i formen af dess lemmar, hvilkas betraktande erbjuder oss ett af de bevisen , huru undransvärda likheter träflas i bland de lefvande varelserne, ehuru vidt åtskilde på JNaturtingens stora tafla. Ferrarues Imperoti, för århundraden tillbaka märkvärdig forskare af naturens alster, var den förste som med en kännares blick beundrade Mullvads-Synan, och med titel af Talpa Insectum först antecknade den, som sedan icke kunnat undgå en nogare granskning af Djur-anatomen och Fysiologen till utredandet af dess historia, hvaraf följande må anses det vigtigaste att bifogas den afbild som vi nu lemna.

Utkläckt af det ungefär helrunda, glänsande och gulbruna egg af ett hirskorns storlek, som blifvit lagdt i hög ■ned flera hundrade uti ett under jordytan tillskapadt näste eller håla, hvaruti de, enligt Rcesel, ligga vid pass en månad oförändrade, visar sig det framdeles jättelika kräket i början icke större än en liten myra. Bostället, valdt under grästorfven, förser den späda afveln med tidig löda