Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 10 —

minnesvärd genom utvecklingen af utmärkta egenskaper och i synnerhet derigenom, att den i Vettenskaperna och Vitterheten gaf fäderneslandet så stora namn. Efter nioåriga studier vid Rikets förnämsta lärosäte ingången i Rikets tjenst i Konungens Cansli och vid Hofvet, fullbordade han sin bildning genom vistande i främmande länder, under arbete vid Svenska Beskickningen först i London, sedermera i Paris, dit han efter hemkomsten från Englands hufvudstad åtföljde Grefve Creutz[1], och der han i längre tid njöt lyckan af ett så lärorikt umgänge, i kretsen af Frankrikes då mest lysande snillen. Han var ej ett närvarande vittne till den stora förändring, som utmärkte början af Gustaf III:s regering; men han såg vid sin återkomst till fosterlandet en älskad Konung bland ett åter enigt folk, och öfverlemnade sig åt hoppet om framtidens lycka. Sjelf knöt han nu bandet med den maka, som skulle förljufva hans dagar[2] och som åtföljde

  1. Friherre Ramel blef, efter 9 års vistande vid Upsala Universitet, 1766 e. o. Canslist i Cansli-Collegii-Expedition. S. å. Hofjunkare. 1767 Commissions-Sekreterare i London, hvarifrån han år 1770 flyttades till Beskickningen i Paris, men återkom emedlertid, efter erhållet tillstånd, till fäderneslandet, och begaf sig först, efter slutet af 1771 års Riksdag, med Grefve Creutz till Paris, der han förblef till 1776.
  2. Grefvinnan Amalia Beata Gustaviana Lewenhaupt, Hofmästarinna hos H. K. H. Hertiginnan och dotter af General-Lieutenanten Grefve Casimir Mauritz Lewenhaupt.