Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/190

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— i86 i- Vises bok: den sednare uppställde bilden, fuU- findady i den ljusaste af dagens stunder , att vid skörde-f esten , med de guld-digra axen prydas; förkunnande med manUg genomträngande stäm- ma: hans minne skall lef va si Norden^ så lån-- ge ännu ett Svenskt hjerta klappar för diktens och naturens skönhet *)•

Vi hafvai ehuru ofullkomligt, följt Blom det stycke af hans väg genom lifvet, som med Sam^ hällets nytta och behag, i få af brott, förenade hans egen trefnad och sällheL Det återstår ett annat, och på gränsen mellan dem , Fädernes*' landet i den djupaste våda — dess förtrognaste vänner i nedslagenhet och sorg. Brytningens ögonblick inträJBTcde, och rädd- ningen söktes der den allena kunde finnas: i förtpoendet till Svenska Folket. Folkets ombud sammankallades till Riksmöte. Blom blef den förste fullmäktig för det Samhälle han tillhörde, och erhöll det ärofulla uppdrag af sitt Stånd , att deltaga i utarbetandet af de Lagar och for- mer hvarefter Riket skulle styras. Under en all- män sinnesbrytning, och bruten ordning i all � manna värf,, med fiendtliga härar i landet, som var blottadt på alla medel till försvar, samman- kommo de valde till rådslag. I sanning, om nånsin, gällde här Svensk manna-kraft; på en gång den vises lugna besinning och sans, med

  • ) TcgniTrs l!lal öfver Grefve Oxenstjcma.*