Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/191

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 187 —

den djerfves beslutsamhet och handling; ty med ämnets vigt täflade vigten af dess skyndsamma afgörande. Men hvad det gällde, det fans; och grunden blef lagd och grunden står fast för Sveriges ära och sjelfständighet; ty Lagen i sammanhållande former, tryggar lika Konungens makt och Folkets frihet — allmän rätt och enskilt frid. Det var likväl icke nya opröfvade Stats-theorier som här behöfde utredas, än mindre någon öfvergång från slafsinne till sjelfsvåld att för ensidiga ändamål befordra, och sedan, fast förgäfves, vid beräkningarnas gräns söka hejda och qvarhålla; nej — det var måttan och allvaret som hade att lifva och ordna de aldrig försvunna, i Nationen fortlefvande hufvuddragen — att blott rätta och återföra hvad derifrån tillfälligt afvikit.

Statens eller personens angelägenhet, med fri yttrande rätt framställd till medborgares uppmärksamhet och deltagande; med tillit underlagd oberoende Domares pröfning; med förtröstan öfverlåten till afgörande åt en makt-ägande Konung, som, understödd af ansvarigt Råd och belönad af folkets kärlek, måste hafva Fäderneslandets ära i oskiljaktigt förbund med sin egen; det var på dessa, urminnes Svenska grundvalar som Samfunds-fördraget förnyades.

Utan behof att af uppställd jemförelse med andra Nationers Stats-skick, hämta belåtenheteu med vårt eget, kan likväl den rättsinnades blick icke undgå att fatta det olika skenet af den