Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/206

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


-— aoft — mild och deltagande I var hans umgSnge lika lä* rorikt för föratåndet som dllfredsställande för hjertat: skämtets behag var der ingalunda främ- mande — det hade blott sin egenhet, af sam- mandragen naivetet, då det utgick från Blom. Att han sällan gjorde bruk af satirens gissel , kom ej af bristande förmfiga att föra ett sådant vapen; men han var ej af de tidens Riddare som leka med svärdet. Når det någon gäng nytt- jades , var det genomträngande — saken blottad , personen aldrig vidrörd. Sveriges ypperste män tillhörde dessa för- troliga kretsar — Sveriges litteratur deras syssel- sättning. Om^ifningen i detta ögonblick förbju- der mig att nämna flera deribland, som voro hans bjerta käre: med de före honom bortgång- na) har den ädla sysselsättningen redan återbe- gSfft/T Adlerbeth och Rosenstein till hans möte, di^n Ginda festen som förr: ocA hon är numer aldrig horta *). Det var emellertid i ett sådant umgänge, som Bloms enskilta sällhet här i lifvet hade sitt hög- sta mål; men så upphämtade han ock allt det ädlaste som här var att förvärfva, liksom till ve- dergällning för hvad han af pligt trodde sig böra försaka. Blom var a^rig gift: i de yngre åren torde otillräckliga inkomster varit ett hinder; i de sed- nare blef det hftns sjuklighet. Lefnadsbehag och • • •

  • ) Fru LtDrigiirtr. . .