Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/382

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


< Slialupeare tyckes ha S^anioremt att tadk � för fltikilligt, icke blott möjligen i hänseende till ämne för bearbetning, utan öfver hufvud det yp- piga fantasispelet, dan mångskiftandejärgen , /len ▼ällustiga skönheten, hvilken eljest sällan träffas till den grad i Norden. Jag tror mig finna nä* 'gon likhet meUan . Galderon och Shakspeare, n,entLgen i det rent romantiska, äfvensom — hvad angår vissa af Sbakspeares stycken — koloritens bländande fägring , tankans luftighet och svällande likdom, spiÄkets poetiska flykt. Midsummer" nighis'dream och The Tempest äro i dessa punk- ter helt Spanska. Vissa Scener i As jouUkeii förekomma mig till ton och anda alldeles lika med vissa i La devoeion de la Cruz. På samma satt med What jou will och andra stycken* Scenen

  • från balconen i Homeo och JuUet är äfvensä

C^lderonisk. Detta säges icke, för att låta för- slå, det någondera skalden varit den andres härmare. De voro samtida och kunde, under ile förhållanden, h vilka då voro för handen, ic^ ke särdeles verka på hvarandra. Mea båda ha- Ide hämtat bildning ur en gemensam källa, den äldre Spanska v^tterheten; detta synes obestrid- ligt, ^hakspeare gaf likväl åt allt, hvad han behandlade, prägeln af sin egenhet. Derföre äro, i sin helhet, inga hvarandra, mindre lika, än han ooh Cidderon. Britten hade ett stort förstånd . ecb en rik lefoadserfarenhet; han hade ock ett filosofiskt lynne. Hans skapelser fingo deraf sin skarpa teckning, sin säkra hållning, sin nödvän- < dighet. Häraf hade Galderon intet, ^eone fly*