Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/396

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


D �dalu5-bilder , då , ▼< � deremot flyta likasom skyar I på det Må stjern^stet.cc Och denna om- 6tändigbet bar intet att' tacka slumpen för; den ligger i sakens . natur. All poetbk verksaxihet börjas nemligen med uppfattning af yttre före- mål. Följaktligen sysselsatte sig Greken, såsom den förste skalden, mera medbilder, än med känslor. Men. naturen är den , från hvilken bil- der måste hämtas , och beskrifningen af de in- tryck, hon gifver, kan ej gå längre, än att den blir UHig och träffande. Natur-skönheterna, fästm- än inbördes vexlande,^ äro dock i grunden sig alltid lika. Stormen, blixten, vågen, stjeman^ fir i evighet densamma ^ och väcker hos alla ea lingefärUgen likadan känsla. Den, som första gången fick j^i duken lägga dessa ursprungliga färger, han ägde ett tillfälle att hänföra, som hvar och en efter honom måste vara utan. Ef- terträdaren kan vara ny i /lärgblandningen , i till- satser, i easkiltheter , nren hufvuddragen äro förut gifna, och man blir lätt öfverdrifven , om man söker tillvägabringa något på samma Väg, 60m en annan. Nyhetens behag är i allt fall förgånget, och mycket vill det till, om det af ^got annat skall kunna ersättas. Dessutom med- för den första åskådningen af universum en o- skuld, en- enkelhet, som sedermera icke kan komnia på någons lott, och det, emedan den är en fullkomlig illusion för skalden sjelf. Den första kärleken förvexlar sig med sitt föremål; derigenom går det egna Jag förloradt � Hänryck* ningen -är som starkast, 3å länge man sjelf. ej