helgjutenhet; som man annorstädes sällan öfverkommer. Felet bestod blott deri, att begränsningen var för skarp, och att man städse sökte på andra lämpa, hvad allenast i någon mån anstod en stjelf. Skönhetens historie blef stillastående; den kände ingen tillväxt, inga skiften. Och ett stannande är här död. Fördenskull måste väckelsen komma från annat håll, och den kom nu från Tyskland. Men innan vi skrida till betraktelsen af den hvälfning i allmänna tänkesättet och den brytning i känslostämningen, som härigenom bereddes inom Europa, skola vi kasta en öfverblick på Franska vitterhetens verkningar utomlands.
Fransmännen hade först efter Voltaires uppträdande genomgått alla rigtningar, i hvilka deras konst utvecklat sig. Under Ludvig XIV:s dagar stod solen dock som högst. Den var så glänsande, att allas ögon bländades af skenet. Franska språket utträngde Latinet ur diplomatiken, ur vettenskapliga afhandlingar; det utträngde snart ur den fina verldens umgängelse alla modersmål. Och så oemotståndligt har dess välde varit, att det ännu i viss mån består. Dess upptagande vid hofven befordrade det till föreningsmedel stater emellan uti offentliga ärenden, och det allvarsamma Latinet, hvilket genast sattes på indragningsstat, tillstaddes för sina trogna och mångåriga tjenster, att behålla egenskapen af Christenhetens dragoman hos Profetens folk och hos hedningen. Dit språket trängde, dit trängde ock
