Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 12.djvu/521

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 5f7 ^ Danmarks litteratur, deV den uppenbarat 81g nationelt, bär hela tycket af ett rikt och böri- digt slättland. Uttrycket är leende , täckt och angenämt I men, ofta nästan qvinhiigt. Holberg bildar, i stort, det enda undantaget. Också var han född under en Nordligare polhöjd *)f och härstammade från ett kraftigare ölägte. . Den naturliga föliden af betraktelsen leder oss nu till vår egen omgifning. Huru kärt skul- le det e] vara mig, att såsom sista gruppen på taflan framställa de snillen, hvilka Svea i närva- rande stund räknar till sina? De .yttre förhållan- den, under hvilka denna afhandJing framträder., sätta dock bär en ^räns. Mycket af det vackra- ste, hvaröfver vår tid berömmer^ sig, härstammar från dem I hvilka skola sitta till doms öfv er mi- na bär nedskri �aa' tankar. Men en pröfning deraf, fattad från hvilken tankans rigtningspunkt •om helst, skulle i ett eller annat afseende träd- da grannlagenhetens anspråk för nära. När så- ledes framställningen, till följd af>jelfvalda band, ej kan erhålla den fullständighet och frihet, hvarförutaii den icke bör äfventyras, måste granskningen inställas jemväl af det, som vore oberoende af dea yttre anledningen för närva- rande undersökning. Andra omständigheter kun^ na ock tilläfventyrs stärka föresatsen, rtt här undgå kritiken aF våra dagars vitterhet inom (ä- demeslandet. Ämnet ligger oss så nära ; en favar står, förmedelst sin ålder eller sin bildnirig, den ^) I Bergen uti Nomge,