Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 105 — ungens återkomst från kriget, hans möte med segraren vid Högland, och folkets förtjusning då det helsade dem, att i ett skaldebref söka utverka nåd för fångame på Fredrikshof. Han slutar med dessa rader: Se Målarns folkbetäckta strand. Njut äran *) af en hjeltes möte ; Du for med åskan i din hand, Och återvänder till ditt land Med friden bergad i ditt sköte! Dig täcke vi att njuta än Det hägn en laglig spira skänker; Dig täcke vi, som skyddat den Mot öppet våld och dolda ränker; Dig, att du vunnit oss igen Vår aktning af Europas throner. Vårt forna namn ibland nationer Och vårt bestånd som svenske män. Du kommer: ymnighetens dagar Med dig förnya deras lopp; Det uppgår, tröstetiders hopp, För plogens trötte son som klagar.

Men då du folkens vördnad har, Då ryktet öfver jorden far.

  • ) Detta ord är betecknande. Skalden hade kunnat skrifva

"glädjen"; men han säger det vaia en åra for Gustaf att helsa segraren vid Högland. Hade han gjort det, om han ej vetat hur Gustaf skattade denne broder?