Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/143

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

— 139 — ten att grunda ett eget blad, helst. hans politiska åsigter icke OYäsendtligen skilde sig från dem, som yrkades i Stockholms-Posten* Sa uppstod Extra Posten, till hvilken tidning bidrag lemnades af Stenhammar, Blom m, fl. *) Det är antydt, att upplysningens och fram- skridandets sansade vänner ägde samtidigt en dub- bel kamp att bestå: emot den revolutionära fri- hetsyran, å ena sidan, och emot den nyare sam- hälls-utvecklingens och yttrande rättens fiender, å den andra- Kellgren, Leopold och Rosenstein voro både fruktade och hatade af de maktägande, och den sistnämnde nära att förvisas ur landet. **) gode mannen. På det sättet har jag gjort, om jag nån- sia skolat fa ia något i rattan tid'*. — Egentligen var det hvarken bladets ägare, eller hufvudredaktör, som ägde be- stämma hvad som finge intagas i bladet, utan boktrycka- ren, som enligt då gällande författningar var ensam an- svarig.

  • ) Se bilagan 4.
    • ) Den tillkännagifna anledningen för Svenska Akademiens till-

slutande var^ som bekant, d. v. riddarhus-kanslisten Sil- VBRST0LP �8 inträdestal öfver riksrådet grcfve FersbK. Det är sannolikt, att stormen kunnat af vändas, i fall akademien i hans ställe inkallat riksrådet friherre Eeuterholm, den då mäktigaste man i riket. Men akademien var i sin hel- het misshaglig. Hertigen-regenten förklarade för Eosen- 8T �IN, att Gustaf III med denna inrättning icke åsyftat stifta en foyer de Jaeobinisme. Iliksdrotsen erhöll befall- ning att tilltala Silverstolpe för Sv �a hofrätt, men vä- grade. Han erhöll derpå uppdrag att låta Bosbkstein, som