— 141 -- lysningen, for att söka best&mma rätta betydelsen a � ett så ofta missbrukad t ord* Olyckligtiris för^. dröjdes, genom Tigtiga embetsärenden, utgifvandet i fyra år, eller till en tid då det, som kunnat fritt ytt- iras under Gustaf den tredje, väckte en storm när det framlades i tryck. Blotta ordet 'upplysning** (an- märker en fräjdad författare) väckte denna tid i vissa sinnen förtjusning, i andra fasa. **Rosenstein, med den lugna vishetens mod, trädde fram att göra be- märklig skilnaden emellan det alstrande ljuset och det förstörande, emellan solen och ljungelden. Säl- lan har någon skrifts verkan varit så nyttig och så behöflig som denna."*) Hvad man mindre skulle väntat, var att Thorild, som redan lemnat Sverige, skulle hemsända en skrift, hvilken tryck- tes här, och hvari den lugne och frisinnade tän- karen fann sig framstäld än som jakobin, än som despot. **) Han förklarade sig icke behöfva svara. hållit en enda röst. Leopold trodde sig böra, i akademi- ens välforstådda interesse, afstyrka denna åtgärd, såsom icke vanlig och innebärande en hemlig utmaning. Hvad han befarade, inträffade derförutan.
- ) Hans Järta. — Eoseksteins afhandling öfversattes på
tyska och mottogs med stort bifall i utlandet, samt an- maltes i Jena^ska litteraturtidningen. •') Thouild hyllade eljest mycket Rosexstbin i de till denne stälda bref. Han berömde hans "Anmärkningar om vitter- het och smak"; han lofordar hos honora "denna forskning och rikhet af kunskaper, med denna omdömets renhet och
