— 154 — Men det som kommer från en sådan penna ar al- drig förloradt, det går till efterverlden/' — Först tre år senare, då Gustaf IV Adolf tillträdt regerin- gen, trycktes detta skaldestycke i den af Geobg Adlebspabbe utgifna tidskrift 'Xäsning i blandade ämnen/' Den tidning, i hvilken Leopold var med- arbetare, indrogs för en uppsats, som han visade vara ett utdrag ur Luthebs skrifter. Icke mindre sällsamt . var ärkebiskop von Tboils (sannolikt på vink från högre ort) uppträdande i tidningarne emot riksmarskalken Oxenstjebna, hvilken kyrkans primas påstod hafva, genom ett uttryck i äremin- net öfver Gustaf den tredje, missfirmat rikets pre- sterskap. *) Bland det fria ordets grundläggare i
- ) Oxenstierna hade yttrat om den nyss firade jubelfesten i
Upsala: "Och sedan svenska kyrkans fader, vid jubelfestens dag, omsider i .förbättradt skick emottagit hennes helgade skrifter, värdar religionen, sjelf åtminstone trogen d^n tack- samhet hon predikar, det namn af sin välgörare, som hen- nes saknad ej finner återkalladt i mötets handlingar." Är- kebiskopen begynner sin i Stockholms-Posten (n. 121, år 1794) införda förklaring med orden: "Jag får först erinra författaren, att föremålet af mötet var icke att hålla loftal öfver högstsalig konung Gustaf III, utan att prisa den allsmäktiges vård om sin kyrka." Han visar derefter, att den aflidne konungen blifvit på flera ställen nämnd i mö- tets handlingar, hvarför presterskapet ej borde beskyllas för otacksamhet emot honom. (Det är sant, att han nam- nes, men endast i förbigående, i anledning af någon rege- ringshandling rörande kyrkan, hvaremot Oxxnstjerna synes fordrat, att den regent, som tillsatt bibelkommissionen för
