med Akademien, ansåg skriftens utgifvande icke af behofvet påkalladt. Det hufvudsakligaste af de i genmälet anförda bevis finnes upptaget i den senare uppsatsen "Om grunderna till svenska stafsättet" (XVII delen af Akademiens Handlingar). Af den fullständiga försvarsskriften torde ej finnas flera än två aftryck: det ena i kongl. biblioteket och det andra tillhörigt Svenska Akademien.[1]
Vid den tid, då Akademiens stafningslära utkom, afhandlades ämnet ur flera synpunkter i tidningarne, hvarvid Akademiens åsigt försvarades af Leopold. Man finner i Stockholms-Posten för år 1801 flera uppsatser af hans hand, hvaribland de i n. 95, 159, 171, 180 och 183. Anmälan af stafningsläran finnes i n. 276, 282 och 283.
Leopold hade lofvat, att efter fullbordandet af ifrågavarande arbete företaga ordboken. Det var år 1810, eller vid den tid, då i vår vitterhet en ny brytning inträdde, som ådrog sig allmän uppmärksamhet, och af hvars rörelser Leopold destomindre lemnades ostörd, som de ägde bland hufvudföremål undergräfvandet af hans vittra
- ↑ Huru strängt Leopold, i fråga om det nya
stafningssättet, tillhöll den i öfrigt särdeles sjelfrådige Delén, synes
af följande skrifvelse från den sistnämnde till Leopold:
"Med tårar i ögonen och gråten i halsen, har jag sväljt hvarje banne-ord. Till en del har jag förtjent dem, men dessa sju sidor hafva varit odrägliga. — För Guds skull! Jag instämmer med barnens vanliga löfte: jag skall aldrig göra så mer! Till bevis, att jag ej ljuger, medsänder jag korrektur för att visas.
C. Delén"
