— 445 — demiens förryckta sätt att skrifva prosa och införa barbarismer i språket'*, m. fl. dylika sagor, som sedan, genom mångårigt upprepande i nya tidnin- gar och tidskrifter, ur samma källa, förvandlats till trosartiklar hos ett icke ringa antal läsare; hvadan denna fosforismens vagga ej må så helt och hållet förbises. Att anmälan är af Askelöf, antyder redan den skämtsamma tonen, och inbjudningen till ett blad att läsa på sängen, liksom han i allmän- het helst från hvilobädden utsände sina uppsatser, hvilka dock i denna tidning utgjorde ett mindre antal. Den af honom anslagna skämtsamma ton bibehölls icke länge. Företaget angaf sig såsom ett slags fortsättning af "Sällskapets pro sensu com- muni" verksamhet, snart efterföljdt af "Sällskapet för det löjliga" eller Fro Joco, som det kallade sig. Men Kellgrens penna ärfves icke så lätt; tonen slog hastigt om, och antog en afgjord bit- terhet emot Svenska Akademiens pristagare och de- ras skyddsvän Leopold, samt småningom mot hela akademien, om hvars snillrike stiftare det hette, att "man kan vara en vördnadsvärd monark utan att begripa vitterhetens väsende eller pd henne yttra någon välgörande inflytelse*, — "vitterheten, om hvilken man icke ägde någon redig föreställ- ning , hvarken teoretisk eller praktisk"; hans stif- telse blef derför "en hof- dekoration^ på en falsk kulturs lösa sand"; dess skrifter "ett residuum af alla frasers drägg och alla versers vatten"; den som kunde "sladdra öfver några öfvcrenskomna
