Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 35.djvu/492

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


— 486 — mål med egen kraft längesedan eröfrat odödlig- heten. Vi hafva blott haft för afsigt, att efter- verlden måtte känna, det Leopolds samtid vetat skatta hans värde. Emottag. min herre, denna skådepenning fi-am- buren af en nära jemnårig, som ni skänkt den lyckan att kunna kalla sig er vän. Emottag den som en hyllning af eder tid, egnad med lika rätt åt tänkaren som åt skalden. Om ödet nekar eder att med kroppsligt öga läsa dess inskrift, hoppas vi att I med själens öga läsen i våra hjertan vördnaden och tillgifvenheten." 'Kort derefter hade Skjöldebrand samlat Leo- polds vänner till en enskild fest, hvarvid den gamle sångarkungen, under afsjungande utaf en af Skjöldebrand författad hymn, lagerkröntes af rdennes åttaåriga dotter. Det bref, hvarmed Leo- pold tackade henne för denna hedersbevisning, och bad att hon till minne ville emottaga hans bild, är så vackert, att det säkerligen med nöje skall läsas. Han skrifver, den 20 maj 1827: "Vågar jag smickra mig att fröken värdes emot- taga och förvara minnesdragen af den gamle, på hvars hufvud fröken med en ängels hand nyligen fastade skaldelagern? Fröken behöfde ej söka den långt ifrån. Fädernehuset är rikt derpå, intill yppighet. Krigets, sångens, alla konstens lagrar framväxa der, likasom ur sin hemjord, och frö- kens vagga var redan omgifven deraf. Hoppet lofvar, att fröken en dag skall förena i sin per- son alla de talanger, alla de intagande behag, som