Sida:Svenska Parnassen band 2.djvu/423

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
415

behöfs en 3 eller 4 par nya dragare, om åkern eljest skall bli rätt försvarligen skött. Ty som herrn vet, så äro några par af de förra så utgamla, att de ej kunna göra tjenst längre.

Jesper. Ja, jag skall tänka derpå längre fram, när jag får råd dertill. Ty nu har jag så många andra utgifter, att det ej allt så kan hinna till.

Fru Rangsjuk. Åh, den påminnelsen angående dragare, det var nu bara lappri att bry folk med. Men à propos, min vän, efter jag kommer ihåg, hur blef det med de tvenne sköna vagnshästarna, som I såg på här om dagen? Blir ingen handel af om dem?

Jesper. Jo, min vän, jag tror väl. Säljaren påstod[1] 200 dukater, och jag bjöd 150. Det skall just inte komma mig derpå an att lägga 10 eller 20 dukater dertill, och då menar jag att köpet skall gå för sig.

Fru Rangsjuk. Åh, det vore alltför väl, ty de voro ett par sköna kreatur.

Fader Jöns. Ännu har jag att tillkännagifva, att den stora byggningen behöfver nytt tak, om hon annars skall kunna hållas vid makt. (I detsamma Jöns begynner att tala detta, ställer Knut sig, som ville han ock tala något. Men Jöns tager ljudet ifrån honom, så att Knut ej kommer ut med sin mening.)

Fru Rangsjuk. Dra’ då ändå till pockers, fader Jöns, med era många påminnelser! Jag ledsnar att höra dem längre, och tror jag, att aldrig någon god har gjort er ut på oss i dag. Men hvad var det som du ville säga, Knut?

Knut. Jo, jag ville bara påminna, att fader Jöns får befallning att skaffa foder åt hästarna in till staden.

Jesper. Deri har du rätt, Knut, och var detta en mycket nödig påminnelse. Der för, fader Jöns, måtte I strax laga er ut och skaffa mera foder in med det aldra första.

Fader Jöns. Jag skall berätta, att folket inte har tid dertill, och att de nu hafva angelägnare sysslor för händer.

Jesper. Det må vara så angeläget, som det nånsin vill, så skola de nu köra mig hö in till sta’n, fastän något i åkerbruket derigenom skulle försummas. Ty mina hästar, som jag skall bruka här, äro mig väl angelägnare än en lumpen åker. Hör du det, fader Jöns, och rätta dig derefter utan något motspråk.

Fader Jöns. Jag vet inte, hur det må vara fatt med

  1. Påstå = fordra, begära.