de andra sakerna voro nedlagda, beskrifves som »kittelformigt»; öfver detsamma voro »ett par tjocka grepar af metall spända». Tyvärr synes detta kärl, som uppenbarligen också varit af främmande arbete, icke numera finnas i behåll.
Vid Rzezuszina, norr om Krakau, har man funnit två skålar, en rund plåt med drifna ornament, en spjutspets, tre hålcelter, tre skäror, 6 armband och en vriden halsring, allt af brons. Skålarna äro liksom fig. 22 prydda med rader af drifna bucklor och punkter, samt försedda med ett pånitadt öra hvardera.[1]
En bronsskål af detta slag (fig. 24), med större och mindre drifna bucklor,[2] hör till det redan ett par gånger omtalade fyndet från Hajdú-Böszörmény i Ungern.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 35 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf. Bildtext: Fig. 24. Hajdú-Böszörmény, Ungern. 1⁄5. |
En liknande bronsskål är, jemte flera armringar af brons, funnen vid Breznóbánya i Ungern.[3]
⁎
De flesta nu omtalade bronsskålarna äro af ungefär samma form som den fig. 22 afbildade samt hafva liksom denna ett pånitadt
- ↑ Jagelloniska museet i Krakau. — Kenner, Beiträge zu einer Chronik der archäologischen Funde in der österreichischen Monarchie (1859—1861), i Archiv für Kunde österreichischer Geschichtsquellen, XXIX, sid. 273. — Undset, anf. arb., sid. 98. — En af bronsskålarna är afbildad i J. N. von Sadowski’s Die Handelsstrassen der Griechen und Römer durch das Flussgebiet der Oder, Weichsel, des Dniepr und Niemen an die Gestade des Baltiscken Meeres (öfvers. af A. Kohn, Jena 1877), pl. V fig. 74.
- ↑ Hampel, Alterthümer der Bronzezeit in Ungarn, pl. LXV fig. 1.
- ↑ Hampel, anf. arb., pl. LXIV fig. 2. — Se äfven Képatlasz az archæologiai Közlemények. II. Kötetéhez (Pest 1861), V, pl. VIII fig. 36.
Photograph. Album, IV, pl. 5. — En i Schlesiens Vorzeit, 27. Ber., pl. 2 fig. 31 afbildad bronsskål med bucklor, hvilkens fyndort uppgifves vara Hirschberg, hör troligen till detta fynd, emedan det heter, att »flera skålar kommo till en privatperson i Hirschberg och en till en herre i Goldberg». Antalet skålar i fyndet har således varit större än tre. Jfr Undset, Jernalderens begyndelse i Nord-Europa, sid. 58.
