Hoppa till innehållet

Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/376

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
62

Knifstads kyrkas målningar från 1500-talet hafva troligen haft till bindningsmedel mjölk. Dess färger skilja sig från de förra genom sin matthet.

I de kyrkor, hvilkas väggar, hvalf och tak (panel) äro af trä, har jag trott mig finna att till målningens bindningsämne har begagnats i äldsta tider skummad mjölk och i senare lim. Mjölken med sitt ostämne är ett af de bindningsmedel som starkast motstår tidens inverkan. Då fettämnet är borttaget, motsvarar den ägghvitan eller ägg-gulan i temperamålning. Af mjölkmålningar kunna anföras de uti Edshult och Råda kyrkor från 1323, jemte de uti den sistnämndas skepp från 1494, målningarna i Hägerstad i Östergötland från 1500-talet, samt målningarna i kungsstugan i Örebro och Vadstena slott m. fl.

I målningar, utförda med lim som bindningsmedel, har färgen ett klarare och mjukare utseende och närmar sig pastellen; sådana finnas i Hakarps, Rogberga m. fl. kyrkor, uti de i Bohuslän målade af Schönfelt, såsom Svarteborg m. fl., samt många andra från 1700-talet.

Från denna tid finna vi ock flere kyrkotak dekorerade i olja, såsom Alingsås, Örgryte m. fl.

Jag har endast härmed åsyftat visa nödvändigheten af att, när en kyrkomålning skall restaureras, man först undersöker det sätt hvarpå den blifvit utförd, så att, då en målning är målad med vax, restaurationen sker med vax, om med kalk, med kalk o. s. v.

Vid de undersökningar jag gjort af kyrkotaksdekorationer under medeltiden, har det visat sig att konstnärerne äfven varit skulptörer och målat taflor i tempera, såsom altarskåp, helgonbilder m. m., t. ex. Håkan Gulleson i Norrland m. fl.; och att de tillika broderat chorkåpor, messhakar m. m., derom vitna ej allena en mängd af dessa arbeten, utan tillika namn sådana som Albertus Perlstickare, som utfört målningarna i Kumla kyrka i Vestmanland etc. etc. Dessa arbeten äro utförda med största omsorg och finess, i jemförelse med kyrkohvalfrens målningar, som äro grofva och ojemnt arbetade, och der man finner lärlingens fusk vid sidan af mästarens säkra hand.

Men för de fall, der man ej finner skäl att restaurera dessa målningar, finnes ett i senare tider uppfunnet sätt att taga dem från muren och sätta dem på duk. Detta förfaringssätt är följande:

Först undersökes om färgen på muren går bort genom