deraf, att icke tala om det tillfälle, som derigenom hade beredts läsaren att se, huru detta material bearbetats till den konstnärliga fulländning, i hvilken det nu framträdt. Man hade då af materialet kunnat bilda sig en lika trogen bild, haft hela proceduren lika klar för sig, som fallet är t. ex. vid expositioner af industrialster nu för tiden, då man får se alla de olika förändringar en artikel undergår, ifrån att vara råvara ända till dess den uppträder som konstprodukt. Eller för att taga ett annat exempel: man borde vid dessa uppteckningar gå till väga på samma sätt som vid utgifvandet af gamla handskrifter: först ordagrannt återgifvande, sedan öfversättning eller förklaring.
D:r Granlund föreslog följande resolution: ”att mötet ville uttala såsom sin åsigt, att dessa ordspråk, sägner och sagor böra, så vidt möjligt är, upptecknas på folkspråket, utan att dermed vilja misskänna värdet af friare uppteckningar.”
v. Ordföranden Lektor Bergman: I filologiskt afseende är det af stor vigt, att en ordagrann öfversättning af det upptecknade meddelas och jag vågar föreslå, att en ordagrann öfversättning på högsvenska alltid bör åläggas den som med önsklig noggrannhet gör en uppteckning, så att dessa sägner, ordspråk m. m. må blifva fruktbara för det stora flertalet af landets innevånare och derigenom äfven användbara i de olika grenar af skön konst, som hemta material för sina skapelser just från dessa gamla sagor och sägner. Jag vågar derföre föreslå det tillägg till d:r Granlunds förslag, att det äfven må åligga upptecknaren att meddela en fullkomligt ordagrann och trogen öfversättning till skriftspråket af den gjorda uppteckningen.
På af ordf. framstäld proposition biföllos hrr Granlunds och Bergmans förslag.
Efter diskussionens afslutande höll intendenten Säve ett
sakrikt föredrag ”om de äldsta klockinskrifterna på Gotland”.
Kl. 1 begåfvo sig mötets medlemmar på väg för att besöka några af de återstående kyrkorna, och först af dessa till S:t Maria eller domkyrkan, ett tempel rikt på architektoniska skönheter, och som väl förtjente en grundlig restauration. För att endast fästa sig vid de vackra tornen, så ega dessa ej motstycken inom hela
