Hoppa till innehållet

Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/438

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
124

minnen — för Gotlands folk; amanuensen Wieselgren — efter en humoristisk skildring af äfventyren under nyssnämnda färd inåt landet — för Visby ungmör; amanuensen Eichhorn för den fornforskning, som genomtränger hela folket och som vårdar och älskar fädrens arf och minnen under hvilken form som helst. Slutligen, sedan skymningen inbrutit, upprullade lektor Bergman en liflig tafla af den S:ta Katarina, som här för ett halft årtusen sedan höjde sina hvalf emot skyn. Knappt hade talaren slutat, förrän från ett af sidoskeppen hördes de dämpade tonerna af den sköna gamla katholska sången: ”O purissima, o sanctissima” o. s. v., med ny harmoni af direktör Söhrling. Sedan d:r Sohlman framburit ett ”tack” till Visby samhälle, aftågade gästerna under sång till stadshotellet, der en riklig aftonmåltid intogs i stora festsalen. Främlingarnes tacksägelse till inbjudarne uttalades af d:r Granlund.




Lördagen den 2 Augusti började, enligt programmet, med en promenad kl. 8—10 till Visby slotts ruiner, ”Palissaderna”, lemningar af den gamle yttre befästningen, och det till minne af de 1361 slagne gutarne uppsatta ”Valdemarskorset”. Kl. 11 sammanträdde mötets medlemmar ånyo på läroverkssalen, då förhandlingarna inleddes med ett i detta häfte meddeladt föredrag af riksheraldikern frih. Stjernstedt ”om på Gotland gjorda myntfynd och i Visby slagna mynt”.

Med anledning af detta föredrag föreslog prof. Säve att mötet ville instämma i den af frih. Stjernstedt uttalade önskan att Visby elementarläroverks myntsamling måtte blifva fullständigt ordnad och förtecknad samt förteckningen af trycket utgifven, och att förteckningar äfven öfver andra myntsamlingar inom riket måtte erhållas, ett förslag som af mötet godkändes.

Derefter företogs behandlingen af 7:e frågan på det upp- stälda programmet, så lydande:

Kunna hos den gotländska befolkningen spåras egendomligheter, beroende af skilda nationaliteters inverkan, och hvilka?

Professor Säve: Att gotländska språkets egendomligheter äro så få, har alltid bland språkforskare varit ett ämne till förundran.