I en till ofvannämnda handling hörande not, förmodligen ditsatt af doktor H. Hildebrand, omtalas att doktor Landgren i Helsingland funnit en sten, liknande den som upptäckts i Medelpad.
I H. Nikolaysens afhandling om ”Norske fornlevninger” och i hans ”Oplysende fortegnelse over Norges Fortidslevninger, ældre end Reformationen og henförte til hver sit Sted” står, pag. 331. ”Stavangers amt, Jelse. På en slätt omkring kyrkan var 1842 flere grafhögar och i en stor sådan, nära kyrkan, anträffades 1839, två ögonskenligen med konst tilldanade kulor af röd granit och 3⁄4 aln tvärmått, som uppstäldes å ömse sidor om kyrkporten.”
Pag. 802, säges ytterligare:
”De omtalte stenarne vid kyrkan ligga ännu på det anförda stället. Den ene är nästan kulrund (klotformig) och 20 tum i genomskärning, den andre har samma bredd, men är 24 tum efter längden. Båda hafva på ett ställe (paa et sted) en cirkelrund svart fläck eller ring, som det synes, härrörande af brand.”
Vidare berättas af Prof. Christie, som fått uppgiften ”från en trovärdig man”, ”att, på en hög i närheten af Torneå, skall hafva stått ett stenbeläte, liknande N:o 9, som af Lapparne betraktades med stor vördnad och att derföre den andliga öfverheten föranstaltade dess borttagande och nedsänkande i Torneå elf[1].
Följer nu i ordningen att redogöra för fornforskares redan uttalade åsigter angående desse fornlemningar.
Liljegren skrifver:
”I daningen på alla desse stenar, ser man nog att de ej såsom verkliga bohagsting varit användbara, utan de synas hafva tillkommit att föreställa gudomligheter. Så som det förmäles om
- ↑ Uti Hyltén-Cavallii bok om ”Wärend och Wirdarne” visas i bild: 1:o) 3:ne blotstenar, en med 3, en med 1 och en med 7 hålor, som alla finnas nära ”Sigfrids källa” vid Vexiö (källan var före Sigfrids tid en offerkälla); 2:o) en ”elfvesten” vid Bohrs bruk i Vestmanland, försedd med hålor såväl ofvanpå som på sidorna; 3:o) ett ”horg med blotsten” vid Folkslunda by i Långelöts socken på Öland; (Denne sten är klotformig och har runda hålor ofvanpå och på sidorna; (4:o) ”hög med blotsten” vid Frulund i Skatelöf, efter ritning af Dahlberg; 5:o) Inglinge-högen, efter ritning af d:o.