gånger i veckan, nämligen tisdagar och fredagar kl. 12—3 (under den mörka årstiden, oktober—april månader, kl. 12—2). Nu besökas också dessa samlingar af 25 à 30 tusen personer om året — ett antal som säkerligen skulle fördubblas, om det kunde beredas tillfälle att hafva museet öppet äfven på söndagsmiddagarna. Alla helgfria dagar står det dessutom forskaren fritt att studera icke blott fornsakerna utan äfven de stora samlingar af afbildningar och antiqvariskt-topografiska anteckningar, som finnas i Vitterhets-akademiens arkiv.
År 1872 utkom en redogörelse för museets vigtigaste innehåll under titeln ”Statens Historiska Museum. Kort beskrifning till vägledning för de besökande, på uppdrag af Kongl. Vitterhets, Historie och Antiqvitets Akademien, utarbetad af Oscar Montelius”. En andra omarbetad upplaga af denna katalog är tryckt år 1874.
En illustrerad katalog öfver ”Statens Historiska Museum och Kongl. Myntkabinettet” utgafs år 1873 af dr Hans Hildebrand; och samma år utkom första häftet af ett stort praktverk ”Teckningar ur svenska Statens Historiska Museum, utgifna af Bror Emil Hildebrand och Hans Hildebrand”.
De förnämsta i museet förvarade fornsakerna från hednatiden äro äfven afbildade i ”Svenska fornsaker, ordnade och förklarade af Oscar Montelius, tecknade på trä af C. F. Lindberg” (Stockholm 1872—74).
Att noggrant uppgifva antalet af de i museet förvarade fornsakerna från Sveriges hednatid och medeltid, är icke f.n. möjligt. Säkerligen uppgår detta antal — om man deri inberäknar de i Sverige funna mynt som äro preglade under nämnda tid — till mer än 150,000. Alla till museet och kongl. myntkabinettet nu hörande föremål äro visserligen i inventariet upptagna under endast omkring 5,420 n:r, men detta beror derpå, att allt som på en gång inkommer till samlingen från samma person eller samma ställe intages i inventariet under en nummer. Så är t. ex. hvar och en af de med museet förenade enskilda samlingarna — af hvilka flere innehålla öfver 1,000 fornsaker — upptagna under en nummer.
