upptogos ur grafven ett nästan fullständigt dryckeshorn, en vågskål af brons i skinnfodral med dragsnodd, och en vigt af jern belagd med brons; 1 jernsyl med skaft och slida af trä; 1 benkam, 1 silfvernål, 1 tveeggadt svärd, 2 spjutspetsar, det enas blad skyddadt af en med näfver omgifven träslida, 1 yxa med lemning af träfodral, 1 skära, 1 stor sax (med fodral af trä och skinn), 1 knif, 1 hänglås m. m. af jern; en lång brynsten, klumpar af tyg och skinn, samt en bit flinta.
I ”Antikvariske Notiser” har Nicolaysen i denna, liksom i föregående årsberättelser, meddelat tillägg till den topografiskt ordnade öfversigt öfver landets fasta och lösa fornminnen, som han lemnat i sina här ofvan redan omnämnda ”Norske Fornlevninger”. De nu meddelade tilläggen innehålla åtskilligt af stort intresse. Så finna vi här t. ex. ett utdrag ur hr Kandidat Loranges i ”Kristiania Videnskabs-Selskabs Forhandlinger” (1873, s. 204 följ.) införda beskrifning på en märklig bronsurna med romersk inskrift, och ett jernsvärd med romersk fabriksstämpel, hvilka båda förvaras i herr Loranges vackra fornsakssamling och äro återgifna på en färgtryckt planch, som åtföljer årsberättelsen. Bronsurnan är funnen på gården Farmens egor i Hedemarken år 1865 vid utjemnandet af en rund grafhög. I en liten grafkammare af sten stod urnan, fyld med brända ben, och vid dess sida en annan bronsurna af samma storlek men af något afvikande form. Inskriften å den förra är: APRVS. ET. LIBERTINVS, CVRATOR[ES. POS]VERVNT; de fem inom klammer stående bokstäfverna saknas nu. Vid curatores bör utan tvifvel ordet templi eller sacrorum underförstås, och det hela således öfversättas med ”Aprus och Libertinus, templets föreståndare, hafva uppstält”, nämligen denna urna såsom gåfva i templet. Fyndet är isynnerhet derför dyrbart att man, med undantag af några få fabriksstämplar och mynt, icke känner någon annan romersk inskrift från Norge. — I Sverige hafva vi, såsom bekant, ett märkligt motstycke till detta fynd i den präktiga, af ”Apollo Grannus” af hans tempelföreståndare helgade bronsvas, som år 1818 hittades i en grafhög vid Fycklinge i Vestmanland, och som nu utgör en af de största prydnaderna i Statens Historiska Museum.[1] Äfven denna vas innehöll brända ben.
- ↑ Se Svenska fornsaker, fig. 372; och O. M:s i ”Ny Illustrerad Tidning” 1874, № 1.
