Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/173

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
143
C. CEDERSTRÖMS FORNSAKSSAMLING.

Att döma efter arbetets beskaffenhet, borde denna typ anses vara yngre än den föregående, men då båda blifvit funna tillsammans i kjökkenmöddingar, enligt nyss anfördt citat, lärer man väl ej kunna annat än anse dem vara liktidiga.

Några af de trinda tväryxorna äro af skifferlik sten. De äro samtliga mot eggen väl slipade.

Om typen c., eller den kullrigt fyrsidiga tväryxan, är föga annat att säga, än att två dithörande yxor synas stå typen a. temligen nära, medan de två andra derifrån betydligt afvika; den ena af dessa sistnämnda är af skiffer. De äro mot eggen slipade.

Bland 62 kullrigt tvåsidiga yxor äro 48 funna vid Lihult i Skee socken och 4 vid Sörgård i Tanums socken; bland 26 trinda tväryxor äro 7 från Lihult och 5 från Sörgård; af 4 kullrigt fyrsidiga yxor äro 1 från Lihult och 1 från Sörgård.

Af de i Skee socken funna 68 tväryxor af sten utan skafthål äro således 56 från Lihult, och af 11 sådana yxor funna i Tanums socken, samtliga 11 från Sörgård.


4) Breda hålmejslar af sten: 5,

näml. från Bohuslän 4, från Vette h:d och Skee s:n 3.
        » Tanums h:d och Tanums s:n 1.
  » Vermland: 1, » Nordmarks h:d 1.

Samtliga äro af skiffer eller skifferlik sten. Tre bland dessa hålmejslar hafva tydliga smalsidor, äro således fyrsidiga; en är kullrigt tvåsidig; en (n:o 732), från Rogstad i Skee socken, är plattadt tvåsidig, liknar till formen ett hyfveljern, svagt håleggad. De äro helt eller delvis slipade.


5) Smal rätmejsel: 1,

grof, af sandsten, slipad mot eggen, från Lihult i Skee s:n.


6) Rätyxor utan skafthål och rätmejslar af sten: 22,

näml. från Bohuslän: 19, från Vette h:d 12 (Vette s:n 1, Hogdals 1, Lommelanda 1, Näsinge 1, Skee 6, Strömstad 1 och Tjernö 1).
  » Tanums h:d 4 (Luurs s:n 3 och Tanums 1).