Sida:Svenska medeltidens bibel-arbeten (1848).pdf/595

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

579

efterskrift.

Några dagar senare, den 9 Augusti, skrifver han till P. Galle i mera bestämda ordalag:

Curabimus etiam perquirere bibliam illam quam beata Birgitta per doctorem Mattiam sancte memorie sibi transferri fecerat in linguam goticam.^[1]

Denna uppgift förnyas sedermera af Messenius, m. fl.;^[2] men man har ej anfört några bevis, och sådana finnas dessvärre ej heller. Deremot äro de i fullt mått till för Mag. Matthias’ kommentarier (glossæ, concordantiæ) öfver bibeln. I Birgittas uppenbarelser och förklaringarna dertill af hans samtida Petrus, Prior i Alvastra,

↑ Se Handlingar rörande Skandinaviens historia, XVIII s. 295, 302.
↑ Scondia Illustrata, III s. 7, IX s. 43, XV s. 59. Vidare i förspråket till Carl XII:s bibel; Benzelii noter till Vastovii Vitis aqvilonia, s. 65; Celsius och Noreen, De Versionibus S. Bibliorum Sveo-Gothicis, s. 8; Stiernman, Anonymorum centuria prima, s. 1; Densammes Tal om de lärda Vettenskapers tillstånd i Sverige, sid. 32, 33; Alnander, Anvisning till et Theologiskt Bibliothek, II s. 155; Loenbom, Utkast till en historia om Svenska Bibel-öfversāttningar, s. 13; Lagerbring, Svea Rikes historia, III s. 624; Fant, Historiola Litteraturae Graecae in Svecia, I s. 7; Schinmeier, Geschichte der Schwedischen Bibel-Uebersetzungen, II s. 30; Nyerup, De fem Mose-Böger paa Svensk, i Skandinavisk Museum, 1800, III s. 168; Häggman, Tal i Evangeliska Sällskapets sammankomst 1812, s. 3; Hammarsköld, Svenska vitterheten, I s. 51, uppl. 2, s. 35; Schröder, De luxu aulæ Magni Smek, i Nova Acta Soc. Sc. Ups., VIII s. 337; Molbech, Den ældste danske Bibel-oversættelse, s. XII; Wieselgren, Sveriges sköna Litteratur, I s. 24; uppl. 2, s. 91; se äfven I sid. 26—28, 72—77, 93, 94; uppl. 2, sid. 85—92 samt II s. 408! — Yttermera är samma ämne afhandladt af Reuterdahl, Några undersökningar om de första försöken att bearbeta Bibeln på Svenska, i Vitterhets, H. o. Ant.-Akademiens handlingar, XVIII sid. 1—36, samt (af Ol. Fryxell) i Hvarjehanda, 1:a häftet, Stockholm 1847, 8:0, sid. 19—46.

[1] Se Handlingar rörande Skandinaviens historia, XVIII s. 295, 302.

[2] Scondia Illustrata, III s. 7, IX s. 43, XV s. 59. Vidare i förspråket till Carl XII:s bibel; Benzelii noter till Vastovii Vitis aqvilonia, s. 65; Celsius och Noreen, De Versionibus S. Bibliorum Sveo-Gothicis, s. 8; Stiernman, Anonymorum centuria prima, s. 1; Densammes Tal om de lärda Vettenskapers tillstånd i Sverige, sid. 32, 33; Alnander, Anvisning till et Theologiskt Bibliothek, II s. 155; Loenbom, Utkast till en historia om Svenska Bibel-öfversāttningar, s. 13; Lagerbring, Svea Rikes historia, III s. 624; Fant, Historiola Litteraturae Graecae in Svecia, I s. 7; Schinmeier, Geschichte der Schwedischen Bibel-Uebersetzungen, II s. 30; Nyerup, De fem Mose-Böger paa Svensk, i Skandinavisk Museum, 1800, III s. 168; Häggman, Tal i Evangeliska Sällskapets sammankomst 1812, s. 3; Hammarsköld, Svenska vitterheten, I s. 51, uppl. 2, s. 35; Schröder, De luxu aulæ Magni Smek, i Nova Acta Soc. Sc. Ups., VIII s. 337; Molbech, Den ældste danske Bibel-oversættelse, s. XII; Wieselgren, Sveriges sköna Litteratur, I s. 24; uppl. 2, s. 91; se äfven I sid. 26—28, 72—77, 93, 94; uppl. 2, sid. 85—92 samt II s. 408! — Yttermera är samma ämne afhandladt af Reuterdahl, Några undersökningar om de första försöken att bearbeta Bibeln på Svenska, i Vitterhets, H. o. Ant.-Akademiens handlingar, XVIII sid. 1—36, samt (af Ol. Fryxell) i Hvarjehanda, 1:a häftet, Stockholm 1847, 8:0, sid. 19—46.

[1]

[2]