henne i fornæmpde cloſter hafua om än gudhi ſwa täktis/ thy at alt conuentit [ha]fuer jakit at jac hafuer thera kärlek ther til nytat Jtem thäſſa ſamma fornæmpde pänningia ſkall henna prouenta wara om [th]z ſwa är at hon inkommir Är thz oc ſwa at hon ey inkommer oc hon annor foruiſt fangir tha ſkall thz wara mith [t]eſtament mina huſtrv oc hennes/ oc thz ſkal engaledis jgen kallas Til täſſa fornæmpde pännigia wil jac bätra mz hundra[dh]e march til hennes prouento om hon inkommer Jtem hafuer abbatiſſan oppa conuentene vägna vnt mik och mina huſtrv en gar[dh] mz alla the tillaghor ſom ther hafuer tilhørt och tilligat mzdan ſom tyrgils murameſtare honom hafde i bäggis [wara liifzdagha Är thz och ſwa at] hon ey inkomer tha är thz oc henne wnt aff abbatiſſone oc conuentit at hon ſkall ....................[1]
I början af 1500-talet var handskriften i Uppland. Följande i boken inskrifna härads-dom af år 1532 berättigar till detta antagande.
For alle the godhe män Som thetta breff hendher ffore komma thå bekennäs iach iogan ionſſon ſtadhz ſcriffwer
- ↑ Detta permebref är infästadt emellan sidorna 92 och 93, för att gifva styrka åt ett inuti 3:dje lägget (mellan 13:de och 14:de bladen deraf) inhäftadt supplement-lägg på 4 blad, af hvilka dock de 3 sista, såsom öfverflödiga, blifvit åter uttagna, och det enda qvarvarande, första bladet nu utgör sidorna 91, 92 i handskriften, såsom redan ofvan är anmärkt. — Behöfligheten af detta supplement-lägg kan väl endast förklaras sålunda, att afskrifvaren påbörjat tredje afdelningen, Genesis, innan han slutat den andra, Spörjsmålen, men missräknat sig på det utrymme han lemnat deråt. Skriften på de 3 sista bladen af denna afdelning (sidorna 87—92) är också betydligt mera sammanträngd än eljest. — Hvad som står inom [ ] är helt och hållet, eller i det närmaste bortskuret vid inbindningen.