Sida:Sverige och Norge, 1814.djvu/7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Inledning.

Utdrag ur drottning Hedvig Elisabet Charlottas memoarer.




Januari månad 1814.

Om man jämför, hurudan ställningen för närvarande är hos Europas samtliga folk och sådan den var för endast fjorton månader sedan, finner man förändringen vara så genomgripande, att kommande sekler för visso aldrig skola fatta möjligheten däraf, och eftervärlden kommer därför förmodligen, då den läser historien om denna tid, att tro det vara en utaf en öfverspänd inbillning uppdiktad saga och ingalunda en sanningsenlig historisk berättelse. Under det nu tilländagångna året befunno sig nästan samtliga Europas stater under samma tryckande ok, och deras oberoende syntes vara fullkomligt tillintetgjordt, samt Napoleons tyranniska öfvermakt omöjlig att kullkasta. Nu däremot tyckes det vara dessa förtryckta nationer, som å sin sida kunna föreskrifva sin förre besegrare lagar, och denne man, hvilken hittills genom sin omättliga ärelystnad utgjort hela världens olycka, drager för närvarande ofärd öfver Frankrike, detta land,