Vthtydning på några gambla Ord
som finnes vthi Laghbökerne
ADuljord / vid. Odaljord.
(Adulkonu) kallas Bondens laghgiffta Hustru/ St. L. Gifft. 2. c. 3. 4. §
(Affhug) är/ ther en Lim warder aldeles afhuggen LL. Sår wil. 3. c.
(Affgärdaby/ när någon ny by bygdes aff Odalbys ägor. vide Odhalby
(Aflester) kallas thet Fää som Heerden tager heelt och sundt igen ifrån Wildiuret.
(Affsynes Arff) är/ när man icke weet hwilken förr eller senare dödh bleff/ såsom när några brinna inne eller druckna i enne Waak.
(Affradz Daga) ther är/ en wiß Dagh när Affrad skal vthgöras. Solutio agrarij.
(Agnabaker) kallas then som stiäl Sädh på markenne
(Allsäl) kallas then som sääl all sin Jord/ at han icke hafwer sin Lägerstadh osåld.
(Axuldigra Eek) Byg. 18. LL· thet är så tiok man kan bruka til Kärre Axul. Ty Diger märker stoor och tiock. Tädan fick Digerdöden Nampn/ at han ganska stoor war och wijda gick i Werldenne.
(Bakwåda) när en gör skada i thy han bär wärian tillbaka.
(Biltoger man) kallas then som är fridlös öfwer heela Swerige.
(Bane) är dödh
(Baneman) är Dräpare/ tädan är Haldsbane som hålder /Rådzbane som råder/ och Sanbane som sargar
(Bardagh) Kir. 18. kallas fordom strijdh och slagh. Tädan har Bartåga sitt namn widh Vpsala. Ty:
(Bäria) är flås:
(Bard) slagin/ Sår wil. 15.
(Bärsa) är jaga J Konungs Parkum: Jaga- mark.
(Bölia) brun bör bölias och hölias (thet är/ medh bolwärke vmbyggias och medh Tilior öfwertäckias.
(Bylia beck och hylia) ibidem.
(Burskap) är i StL. Borgerskap.
(Burabreff) Borgare breef och Paß.
(Båtz farm) byg. 18. 3. byg. är så mycket som Bååt kan bära och föra.
(Dana arff) är när någor Vthländsker/ antingenn Dansk/ Norsk/ Tydsk/ eller annar döör här Jnrijkes/ och ingen Arfwinger kommer innan åhret är vthe/ tå tager Konungen Arff.
(Dela) är kijfwa och träta/ byg. 9. Nu få the deela/ är/ nu börja the träta.
(Drulla Säft/ kallas obduin/ Sifft. b. ll. 8. c. (Dulgadråp) kallas ther ingen weet Banemannen/ när nådon dräpin finnes/ Dråp medh
